Olympias Tour förbi

Så var Olympias Tour över. Ett OT som levde upp till myten. Det som sades på förhand kan bekräftas nu i efterhand. Alla ingridienserna var med. Ett av de tuffaste etapploppen på europatouren med 194 cyklister till start, hög fart, kantvind, kracher, vassa armbågar, hetts och nervositet i klungan. Alla vill inte bara fram utan alla ska fram. Fram till spets i klungan där man får skydd mot vinden och där man oxå i de flesta fall är skyddad mot att bli indragen i en vurpa.
Såhär var mina etapper i korthet:

Prolog 4,7 km: På en knixig bana med en backe upp till mål. Enkelstarter har dessvärre aldrig varit till min fördel så heller inte denna gång. Min tid räckte till en plats i mitten av startfältet. Jag hade hur som helst gladare min än killen från holländska banlandslaget som vurpade av startrampen, pajade cykeln och när han fick reservhojen visade det sig att den hade fel pedaler.

Etapp 1, 151km: Här blev jag indragen i en krach efter endast 5km i den nervösa klungan. Jag jagade sen i 1,5tim innan jag åter lyckades ansluta till klungan som under hela dagen haft bra fart. Det blev tillslut klungspurt och jag rullade imål. Skrotat fram och bakhjul samt skrapad armbåge blev dagens resultat.

Etapp 2, 202km: En etapp med mycket vind i riktning sida med vilket gjorde den snabb med ett snitt på drygt 47km/h. Vi hade Adrie med i tre utbrytningar under dagen men han blev slutligen inkörd tillsammans med Steve då 5km återstod av etappen. Klungspurt så och efter att kommit fel i positionerna sista biten så var jag inte med och spurtade. Dock hel och ren.

Etapp 3, 165km: Även denna etapp var snabb där en hel del av dagens kilometer avverkades i vajjer (kantvindsvinge) eller på strängen. Jag hade pigga ben och försökte komma iväg med milen kvar men det höll bara ett par km. Sen kryssade jag både åt höger och vänster mellan kracherna under några km innan det blev klungspurt. Jag spurtade in som 14:e man.

Etapp 4, 110km : Förmiddagsetapp som var relativt lättåkt då det inte var speciellt mycket vind. Det blev ännu en gång klungspurt där jag satt topp 5 med 750m kvar. Efter lite knuffande om en bra rulle hamnade jag i vinden och fick bränna powern för tidigt och åkte in som 21:a visade det sig.

Etapp 5, 12.1km: Tempoetapp på eftermiddagen och jag tog mig runt på en blygsam tid 1,5 minut efter den segrande australiensaren. Att det ska vara så svårt att köra mot klockan... 

                                                    Påväg till start

Etapp 6, 218km Så var det då dags för den avslutande "kungaetappen" nere i Limburg i södra Holland på vägar som används under vårklassikern Amstel gold race. Jag kände mig inledninsvis pigg och satt bra med uppför de första backarna för dagen. Men så drygt halvvägs in på etappen så tog powern slut, benen var krispiga som grisini och jag fick efter en stunds fult grimaserande i de bakre delarna av den allt mer desarmerade klungan se samma klunga försvinna framför mig över ett krön. Efter att ha gnetat en stund i karavanen hamnade jag så tillsammans med 13 andra cyklister vars rullgardin oxå gått ner. Denna grupp tog sig i mål utan "klang o jubel stämning" som Landström i cc uttryckte det, han fanns oxå med i samma grupp. Vi missade tillslut tidsgränsen med en minut.

                                         Från sista etappen i limburg

Det var en hård men rolig vecka, det var många sköna skratt trotts att vi inte fick dricka skumpa efter nån etapp. Ett fint minne är från frukosten inför den andra etappen då hela laget med ledare sjöng "ja må han leva" för mig (den Holländska versionen). Och det kom in en aprikospaj med tomtebloss i, fint! Nu blir det lite vila för benen och luftrören som vrängt sig. Sen är det bara att lyfta blicken mot nästa. Återkommer med vad det blir.