Svenska cupen i Åstorp

Sitter i bussen på väg hem från Åstorpsloppet som oxå var den andra deltävlingen i Svenska cupen. Inför loppet hade vi i laget två målsättningar. Att försvara ledartröjan på Edvin och vinna racet, tufft men möjligt. Efter 198 kuperade och blåsiga kilometer visste vi.
En utbrytning på två man kom iväg tidigt (Landström, Sandell). Inte helt lyckat att vi missade den och hamnade i underläge men heller ingen panik då loppet var långt. Ove fick/tog den icke så glamourösa uppgiften att klyva vind för oss andra och jaga täten. Tillsammans med Brolle, Vallentuna och även C4 så var duon inhämtad efter halva racet och allt började om från noll. Fantastiskt jobb av Ove, lojal som alltid! Kul att se Brolle göra det bra som förstaårs i elitklassen. Nya attacker dammades av från många håll under ett par mil innan en ny grupp gick iväg. Här fanns Svensson och jag med från oss och ytterliggare 8 andra gubbar. Sammarbetet knakade lite då alla inte va nöjda med konstellationen bla vi själva och efter ett par nya attacker var vi 6 man kvar i tätgruppen. Tyvärr blev jag ensam Boråsare men övriga var oxå själva från sitt lag och således tuffade lagtempot då på. Avgörandet skulle efter några attackförsök den sista halvmilen avgöras i en spurt där vi var fem man kvar. Jag fick possitionen sist i gruppen vilket är idealiskt och drog även igång spurten. Tyvärr missbedömde jag hur mycket studds jag hade kvar i benen. Jag missbedömde till viss del även vinden och avståndet till mållinjen. Jag drog helt enkelt igång spurten för tidigt. Klantigt men jag var oxå trött både i ben och huvud och då blir det så ibland. (Det man inte har i huvudet får man ha i benen... vilket jag inte hade för dagen). Resultatet blev att övriga fyra åkare passerade mig kort innan mål och först av dessa var Mikael Olsson i cc, bara att lyfta på hatten o gratulera! Jag slutade alltså som 5:a i mål så vi/jag lyckades inte med målet att vinna Åstorpsloppet. Däremot så gjorde Edvin en grym avslutning och ställde av övriga från klungan och körde solo in som 6:a. Bra gjort och tröjan sitter kvar på den stilige Tranemopajken.
Sikta högt och du når hälften finns ett ordspråk som heter. Det stämmer ju bra på denna dag. Det var riktigt roligt att vara hemma och köra med mina polare i laget och ledarstaben den här helgen. Tack för den och för förtroendet jag fick idag. Imorrn sticker jag ner till Groningen igen och lagom till på onsdag sitter jag på cykeln igen och käkar kantvind.

Åstorp GP

Efter några fantastiskt härliga dagar hemma i ett vårsoligt Borås är jag idag och imorgon på plats i Åstorp i Skåne för att köra två race i min hemmaklubb Borås CA´s färger. Ett kortare GP-lopp idag som uppvärmning inför morgondagens cirkalisa 20 mil.
Loppet idag var på en varvbana, 14 rundor á 3.5km. Min lagkompis Jocke Åleheim som är lika bra och stabil året om kom iväg i en utbrytning tillsammans med Gingsjö från Vallenutna med ca tredjedelen kvar av racet. Då det var en skaplig backe upp till mål så sa vi till varandra i Borås att "vi sitter ju med den bästa ridern där framme och är hur nöjda som helst". Bara att bevaka de övriga och inte släppa iväg nått farligt så skulle vi få fira seger. Så blev oxå resultatet, Jocke Ålaskinn spännde vaderna i roten på backen upp till målet och saken var klar. Snyggt Jocke! Bakom tätduon gjorde Ove och Edvin ett uppdrag upp i backen för mig. Jag lyckades knipa 3:e platsen före Edvin. Tack Gubbar!
Imorrn är det alltså dags igen, då andra deltävlingen i svenska cupen. Edvin i gult och solen som sägs ska skina på oss hela dagen. De blir gött. Bara att ge gas!

                  Ingen dåligt prestigefylld skyltspurt och heller inget dåligt ställe...  

Från sidan

Denna helg har jag varit tävlingsledig för att "vila" mig och samla kraft inför framtida uppgifter/tävlingar då i första hand. Maj månad kommer bjuda på flertalet race bla Olympias Tour som är ett etapplopp på sex dagar här i Holland så det är inte helt tokigt att bryta av tävlandet lite. När man inte tävlar själv så har man ju nöjet att kunna se på cykeltävling från sidan. Vad ska man annars göra... ;) Här i Nederländerna har det varit lite extra intresse och drag kring cykelsporten idag då en av vårklassikerna Amstel Gold Race gått av stapeln i de södra delarna av landet. Det blev ju oxå en grym seger av den störste favoriten Gilbert. Häftigt! Holländarna får vänta lite till då. På hemmaplan i Linköping har även den svenska premiären avverkats och det var med nöje jag plockade upp mobilen i bakfickan efter dagens träningsrunda. I displayen stod "Edvin vann idag!" skickat från Lindström. Min hemmaklubb Borås CA gjorde det iår igen, vann premiären. Grattis Edvin! Du är en envis rackare och det lönade sig idag, sjukt skoj! 

Dagens segerherre Edvin som här fastnat på bild med sitt livs första kaffe. Bryggd av Johan inne på Solde kaffebar i Malmö, det blir inte vackrare än så! (obs, bild från arkivet). Notera den frodiga polisongen, de gillar vi!

Ronde van Midden Brabant

Igår var jag på plats i Dongen här i Holland för mitt sjätte lopp denna säsong. En champ av Ronde van Midden Brabant skulle utses och denne herre skulle behöva bemästra 165 km fördelat på 10 varv innehållande bla kantvind samt ett parti dålig kullersten á cirkalisa 500m. Dagens temperatur åkte upp en bit över 20gr och himlen var ljusblå så det var med glada miner som vi i nwvg plockade av oss både ben och armvärmare och rullade till start. Personligen kanske jag tyckte det var lite väl trivsamt, en nöjd cyklist är en dålig cyklist heter det ju ; ) Benen sved nämligen i inledningen av loppet och det fick tillföljd att jag lite för ofta hamnade en bit bak i klungan på den klassiska "strängen". Där gör det tyvärr inte ett skit mindre ont i benen att sitta när vinden kommer från sidan och farten aldrig tycks stanna av. Lyckligtvis stannade farten av halvvägs in i loppet efter att en grupp på 6 man gått iväg där vi hade Thomas med. Detta gjorde att mina kära ben lite senare kvicknade till och mot slutet ville dom gärna vara med och köra om titeln champ av Dongen. Det fick dom oxå göra när gruppen med bla min lagkompis Thomas blev inkörd på sista varvet. Attacker kom från alla håll på slutet men tyvärr så var inte jag eller nån annan i laget vaken nog att vara med på den som höll hem. Blev tillslut 12:e man imål vilket inte är dåligt men heller inget man bjuder på kullerbyttor över. Bara hem och ladda om till nästa fight.

                                                   En bild från dagen

Podiet

Igårkväll körde vi i NWV Groningen ett GP-lopp här i Holland, Ronde van Ten Boer. Banan på lite drygt 1,4km skulle köras 53 varv och av ca 80 startande. Efter 20 varv kom jag loss i en sexmanna grupp. Sammarbetet i gruppen fungerade bra direkt och vi fick lucka till klungan som växte loppet igenom. Med 5 varv kvar lyckades vi varva klungan, eller det som var kvar av den. Inför loppet varnades jag för att inte dra med mig en viss cyklist hem till en spurt om loppet skulle utfalla på så vis. Denna cyklist fanns naturligtvis oxå med i utbrytargruppen och jag hade med tipset i bakhuvudet under loppet. Jag drog heller inte med honom hem. Den rackarn ställde av mig och oss andra i gruppen med 4 varv till mål... Sedan fick jag stryk med en halv cykellängd i spurten om 2:a platsen. 3:a iaf och det var kul att få kliva upp på podiet för första gången denna säsong. Speciellt efter två fjärde och en femteplats i inledningen av densamma.

Efter målgång på ett kvälls-gp och även en bra stund in på kvällen så är man ofta uppe i varv. Den stackars pumpen tickar på ganska friskt innanför västen vilket medför att det inte är helt lätt att möta John Blund. Därför blev det efter loppet igår en sväng till biosalongen här i stan tillsammans med mina lagkompisar Germen och Niels. Filmen Fighter var på duken, boxarfilm med Mark Walhberg och Christian Bale i rollen som hans sköna broder. Motgång och framgång, starka relationer och i mitt tycke rackarns god humor... Gå o se!

Liten summering...

Av de fyra tävlingar som jag hittils plockat fram tävlingsskjortan till såhär långt under säsongen.
Börjar med debuten. Den gick 20:e mars i Köln, Tyskland och loppet Köln-Shuld-Frechen. 187 cyklister skulle åka 201km så det var bara att få i sig en rågad skål musli till morgonkaffet. Tidigt i loppet (20km) kom jag med i en utbrytning på åtta man och vi gnuggade på med fint lagtempo fram till ardennerna i mitten av loppet där fem st bergspris skulle avverkas. Här försvann fyra av mina utbrytningspolare lyckligtvis bakåt. En tysk rackare lyckades även brygga upp till oss från klungan och när vi kom ner på platten igen med 8 mil till mål hade vi 4 min till klungan och var således 5 man. Sakta men säkert hämtade klungan in tid på oss. Med 2.5 mil kvar kastade vi i överväxeln i gruppen och höll emot bra men med 5 km kvar var avståndet ändå nere i 30 sek. In under kilometerflaggen hade vi fortfarande lucka och jag satt fint på sistahjul i gruppen. Tysken som tidigare anslutit i bergen drog igång en långrökare och jag skarvade på den med 400 m till linjen. Det svarade bra och jag trodde på seger när jag med 30 meter till mål i ögonvrån fick se 3 st gubbar från klungan smita förbi. Sååå nära... men ingen skumpa och ingen hare skjuten. Fick iaf ett bra kvitto på formen med mig hem. 

Omloop van de Veekolonien var nästa race den 26:e mars i Holland. 152km, 160startande, smala vägar och kantvind. Dock bjöd inte dagen på tillräckligt med blåst för att göra strössel av startfältet utan en klunga på ca 80 man skulle göra upp i sprinten. Min lagkompis Cor hade lika bra koll på avslutningen som om den gått på mammas gata (vilket den i praktiken gjorde då han växt upp i krokarna). Hur som helst sista km bjöd på 3st 90graders kurvor och när Cor attackerade med 800m kvar och fick en liten lucka kom ingen ikapp. Helt enligt skolboken och bara att lyfta på hatten! Själv hade jag en bra dag och sprintade in på 4:e plats. Holländsk frukttårta och glada miner bjöds det friskt på innan vi åkte hem.

Rund um Rhede, ett kriterium i Tyskland körde vi dagen efter. Knappa 70km på ett 1,5km varv och med 170 cyklister till start. Banan var bred vilket gjorde det lätt att avancera och farten var därmed under hela loppet hög. Efter 1,5tim drog det därmed som väntat ihop sig till klungspurt. Cor körde fram mig på sista varvet och jag sprintade in på 5:e platsen.

Bild från sputen i Köln-Shuld-Frechen

Så i söndags körde jag Omloop van de Glazen Stad i Haag. 173km och 200 startande som började ställa upp i startfållan redan med 25 min kvar till start. Då förstod man ganska kvickt att det är fördel men en possition långt fram i klungan redan tidigt i loppet. Så blev oxå fallet 48 i snitt stod det på cykeldatorn efter 2 avverkade timmar, Holländarna vet helt enkelt att det inte är kul att sitta på 183:e plats när klungan dras ut av den klassiska "gummibandseffekten". Under sista tredjedelen av loppet sprack klungan så av i 3-4 delar i ett kantvindsparti. Mark, Cor och jag fanns med från laget i  förstagruppen på ca 45 man. Vi sparade Cor som var spännstig för dagen och tillslut när så alla försök att avgöra före en ev spurt skrotats tog jag med samme Cor på min rulle och länmade över i spets med 300m kvar. Tyvärr hade jag lite för dålig fart på de sista sammtidigt som det holländska laget De Rijke kom med ett tremannatåg på andra kanten. Dubbelseger på hemmatävlingen va såklart kul för dom, Cor in som 6:a jag rullade in med hög mjölksyrahalt på 20:e platsen.

De var de hele. Lagom kort. Framöver ska ni inte behöva ta kaffepaus när ni läser ett och samma inlägg.

Moi!

Moi betyder hej på dutch dvs nederländska. Iallafall i den norra delen av Nederländerna runt Groningen där jag befinner mig och där jag även kommer att befinna mig till stora delar under innevarande säsong. Till saken, jag vill med detta bara säga moi och välkommen till min blogg, hör o häpna. En tanke om att blogga har funnits ett tag men energin har helt sonika lagts på annat, tills nu. Här ska du kunna följa mig och hur det går för mig. I år tävlar jag för det Holländska laget Hepro Kunststof Kozijnen NWVG (och då är NWVG ändå en förkortning av Noordelijke Wielervereninging Groningen) så ni fattar ju. Hyfsat långt namn.. Hemma i Sverige är jag fortfarande Boråsare och kommer alltså där åka i Borås tjusiga svart vit röda dress. Fyra starter har redan hunnits med iår och det kommer följa en rapport av dessa i nästa inlägg. Efter det så kör vi från nutid. Vi får se hur det går. Hoppas du ska vilja följa den och i desamma finna något läsvärt.